Häromdagen hittade jag, av en händelse, denna bild i min dators välfyllda fotoarkiv.
Väggprydnaden målade jag åt en bekant någon gång under sena 1980-talet.
Sådana här bonader brukar vanligen vara broderade men de duger bra även som målade.
När jag nu läste den kloka texten tänkte jag att den egentligen är väldigt passande i dessa tider med inflation, stigande priser och allmän oro i världen.
Vi får glädjas åt det vi har. Så länge vi har det.
Men om det plötsligt blev riktig kris och tomt i både skafferi och plånbok?
Då skulle jag nog t.o.m. sörja och sakna kålsoppa ...
Vilken mat skulle ni sakna minst — eller mest?
