MAKRAMÉ & KNOPAR

Några böcker från min bokhylla om knopar och makramé

---

På 1970-talet jobbade jag bl a som kursledare åt ett studieförbund. De kurser jag ledde var makramé, näversöm och fritt broderi. Detta inlägg handlar lite om makramé.

-----------

"Konsten att knyta trådar av olika material till praktiska och dekorativa arbeten är flera tusen år gammal och har tillämpats i många kulturer. Japan och Kina hade sina mönster och indianerna sina. Från Arabien spreds tekniken till Medelhavsländerna och vidare ut i Europa.

-

Sjömännen under segelfartygens tid använde knutar i det dagliga livet ombord och hade också tågvirke till hands för tillverkning av bruksföremål. De spred konsten över världen och bidrog säkert till utvecklingen av olika mönster.

-

Heminredningsmodet under förra hälften av 1800-talet - tofsarnas, fransarnas och draperiernas tid - gav knytkonsten ännu ett uppsving. I början av 1960-talet, slutligen, fick den halvt bortglömda tekniken en ny renässans i Amerika."

(Några rader ur boken Makramé av Anne-Marie Boberg/Elsie Svennås, ICA-förlaget, 1972)
-----------

Under några ungdomsår hade min farfar varit till sjöss och där hade han lärt sig både knopar och att splitsa. Han kunde t o m splitsa vajer, vilket är mycket svårare än att splitsa tågvirke/rep. Farfars kunskaper gick i arv till min pappa, som - efter att jag tjatat ett tag - lärde mig att splitsa rep. Min lite gammelmodige fader tyckte inte det var ett hantverk för unga flickor och ingenting som de kunde ha minsta nytta av. Men där hade han fel, jag har haft både nytta och glädje av den kunskapen.

Makramé lärde jag mig på en kurs och från böcker.

---
Vepa
---
Allehanda knopar som väggdekorationer
---
Makramé runt en flaska
--- Från vänster: Stjärnknop, ögleknop (löpknop), fyrslagen valknop, apans knytnäve.
---
Turkisk matta (i miniformat, ca 10 cm lång)
-
Brosch i makramé
---
Det var en liten titt på vad man kan åstadkomma med trådar, snören och rep.

OKÖPT FYND

Efter tre år så kan jag fortfarande gräma mig över att jag inte köpte dessa speceriburkar med hylla på loppisparadiset Tulavippan utanför Gagnef i Dalarna. Priset var bara 525 kronor! Så billigt! Hyllan hade några skavanker, men den hade varit enkel att måla.

-

Usch, så korkad jag var!

MINIMALT VATTENPLASK

Det är något speciellt med vatten. Jag önskar att jag kunde se om så bara en liten, liten glimt av vatten utanför mina fönster. Jo, det händer förstås ibland - när det regnar. Men det vore härligt att titta ut över havet (allra helst!), eller en sjö, en älv, eller åtminstone en pytteliten porlande bäck.

-

På min blogglista finns Miras Mirakel och har ni inte tittat in på den bloggen tidigare så är det dags att göra det nu. Underbara foton, spännande vyer och intressanta texter.

-

Tydligen har Mira och jag samma längtan till vatten och dess ljud. Och i brist på rullande vågor, forsande/porlande älvar/bäckar och annat allmänt drippedidropp så fick det bli ett litet "plask" för bordet. Jag lovade Mira att visa mitt loppisfynd, pris 20 kronor. Så här ser det ut.

-

Minimalt! B+D=12 cm, H=16 cm.

-
Här försöker 2 dl vatten plaska...
-
... som Fontana di Trevi. Dock utan att lyckas.
-
God eftermiddag!

KNÄPPT OCH O-KNÄPPT

Knappast knappt om knappar!

-

Vem har inte som barn lekt med knappar? Att fantisera runt dessa vackra, spännande och färgglada "knäppeting" var en rolig sysselsättning.

Min mormor och mamma sparade knappar, spetsar, brodyrer, band, rosetter och annat för att använda till framtida textilprojekt. Deras samlingar blev rena skattkistan för en pysselglad dotter och dotterdotter. (Som också sparar. På allt!)

-

Knappar från tre generationer av pysslande och sykunniga kvinnor. Några av alla de knappar som suttit på mormors, mammas och mina kläder under årens lopp. Sedan lång tid tillbaka hänger de inramade, men ej inglasade, på väggen i arbetsrummet. Det är så roligt att titta på dem och minnas. "Åh, den klänningen... den koftan... den blusen..." Ljuv nostalgi.

-

Även lite spetsar, brodyrer och band har hamnat i ram - och bakom glas. Den vita och rosa "blomman" i mitten är från min mormors brudklänning. Och det svagt rosa bandet uppe till vänster fanns på min dopklänning. Den vackra spetsen nere i mitten, med "droppar", tror jag var på någon blus som mamma hade.
-
Det var lite kvinnlig och textil familjehistoria.
-
Trevlig vecka 38!

KRIMSKRAMS FRÅN FÖRR

Smycken och bijouterier kan vara både vackra och roliga. Som exempel kommer här några broscher och halsband från mitt smyckeskrin.

-

Arvegods efter min mamma. Den runda broschen i mitten och örclipsen nedanför har kanske varit knappar tidigare. Mönstret är hopsatt av små, små färgade glasbitar, som mosaik. Broschen till höger med "guldsnören" sätts fast med ett "taggigt" clips på baksidan - kanske är den menad att hålla en halsduk eller scarf på plats.

-
De två broscherna överst köpte jag i slutet på 1950- eller början på 1960-talet. Den nedre, 1950-tal, köpte min mamma för att den skulle passa till en speciell klänning i brunt och beige.
-
Överst brosch från 60-talet i "fuskguld". Runda broschen och pudelbroschen är 1950-tal. Lejonet är av senare datum.
-
Fyra halsband från 1950- 0ch 1960-talet.
-

Halsband i svart, vitt, grått, 1960- och 1970-tal. Vänstra broschen i trä med metalldekor, den högra kan möjligen vara i bakelit.

-

Två svarta och ett vitt halsband från 1960-talet.

-

Slut med krims-krams för i dag.

-

Nu blir det fredagsmys.

SKRYTSAMT PAR

Här vilar ingen falsk blygsamhet. Men visst är det ett charmigt par? Först träffade jag den flätprydda flickan på en loppis för några år sedan. Jag tyckte hon var uppkäftigt söt så hon fick flytta in hos mig. Efter ytterligare några år så stod plötsligt den skrytsamma pojken framför mig på en annan loppis. Och naturligtvis var han också tvungen att få följa med hem och göra tjejen sällskap. Under en tid hade de gått skilda vägar, men nu är de tillsammans igen. Precis som det var tänkt.

Under deras fossingar står det JIE Sweden.

GLAD I GLAS

Ända sedan jag var tonåring har jag tyckt om glas. Det är ett fantastiskt material, påminner om is, starkt och skört på samma gång, ljusglittrande, vackert. Här kommer några av mina loppisfynd i glas, de flesta tyvärr anonyma. Men vi börjar med några från Lindshammar.

-

-

Edvin Öhrströms glasobelisk - i naturlig storlek - står på Sergels torg i Stockholm och väger 130 ton. Min obelisk är 40 cm hög och betydligt lättare! Men precis som den riktiga så har den tillverkats på Lindshammar och är signerad som ovan.

-
En Moraklocka från Lindshammar, 19 cm hög.
-
Glaskors, h 12,5 cm - Lindshammar.
-
Skulptur, h 11 cm - märkt "916870 J. Johansson, Orrefors Sweden, 284-350".
Baksidan är helt slät.
Ett älskat fynd! Jag köpte skulpturen för 60 kr. Helt felfri! Fantastiskt!
-
En svamp - eller ett "vattentorn"? Höjden är 13,5 cm.
-
"Vikt" i glas, h 11,5 cm.
-
Definitivt en svamp! 11 cm hög.
-
Och sist lite färg - en snötäckt fjälltopp med flammande röd sol.
---
Det var allt för i dag!
Må väl!

SONY CUBE RADIO

En liten rar sak som jag fick 1968, Sonys lilla transistorradio "Cube" ("Kuben"). Alla sidor mäter 82 mm, men med on/off-knappen (som också reglerar volymen) blir höjden 95 mm. Antennen är ledad/vickbar vid fästet och går att dra ut till hela 38 cm.

-

Med de små, röda piggarna ställer man in olika program. Man klämmer fast dem med den skårade knappen till vänster, snurrar på stora ratten och när man är på rätt program släpper man knappen och då stannar den röda piggen där. Tre röda piggar = tre förinställda program. Önskas några andra får man "rattsnurra" sig fram till dem.

-
En kär och trogen vän på nattduksbordet i många år.
-
Med den skårade knappen uppe snurrar stora ratten fritt så att man snabbt kan byta program.
-
Tre AA-batterier är allt som behövs för att man ska kunna lyssna på allt från nyheter till hårdrock.
Den lilla trotjänaren fungerar än.

FAT MED FINA MÖNSTER

En titt i porslinsskåpet.

Ovalt uppläggningsfat "Ingrid" (1929-1944), Artur Percy, Gefle. Det kommer från mitt föräldrahem och efter alla dessa år finns bara några få delar kvar av Ingrid- porslinet. Detta fat är i fint skick, men de andra delarna har lite skavanker.
-

Djuptallrik "Haga" (1955-1959), Stig Lindberg, Gustavsberg. För två år sedan betalade jag 150 kr för sex tallrikar. Ett bra pris, tycker jag.
-
Assiett 5869 (produktionsår?), Upsala-Ekeby, Karlskrona, Sweden. Tror jag köpte dessa sex assietter på 1960-talet, tyvärr minns jag inte vad jag betalade, men det var inte många kronor. Jag skulle gärna ha även kaffekopparna för jag tycker mönstret är snyggt.